Jag är recenserad i Leva nr 09, som finns ute i butik nu.
"Måste-bok för kvinnor" var rubriken. Bara en sån sak!
Och sedan stod det väldigt många fina saker, bland annat "med en underbar humor och slagfärdighet, avslöjar journalisten Marina Nilsson i sin bok Hemmafru 2.0 hur ekonomiska intressen styr det vi tror är vår fria vilja" och "hon blandar elegant fyndiga iakttagelser och egna bekännelser med kalla fakta och intervjuer och i början skrattar jag högt åt alla tokigheter vi kvinnor dras in i".
Mellan varven kallades jag dessutom "Nilsson", som om jag var någon gammal lumpare, så på det hela taget var det här med att bli recenserad en väldigt munter upplevelse!
När jag gick på gymnasiet på åttiotalet hade jag en svenska lärare som fick oss att skriva mycket recensioner. Då fick jag minsann lära mig att män kunde nämnas med bara efternamnet medan kvinnor skulle namnges med även förnamnet. Kanske för att inte förväxlas med en lumparkompis...
SvaraRadera